Om du bara visste.
Jag önskar dock att du såg mig där och då. Att du såg mig när du lämnade mig. Att du såg mig försvinna, från min familj.
Jag önskar verkligen att du såg mig, att du tog dig de få sekunderna att se upp mot sovrummet den dagen du och din fru, föredetta jag vet, hämtade dina saker. Du trodde inte jag var där. Du trodde inte att jag såg er. Du trodde jag var lycklig någon annanstans. Men jag stod där, jag såg på medan ni tömde förrådet. Jag såg när ni skålade med varsin öl över att det var över.
Jag är dock lycklig, jag är så jäkla lycklig att du valde att inte visa världen, min värld, din kärlek för henne. För du lämnade min värld, jag levde åtta månader efter dig i den byn. Men du tog henne med dig, du släppte in henne i vårt hem. Som jag inte behöll. Såg våra tapeter bli övertapetserade av någon annan. Såg hur nya gardiner blev upphängda där våra hände. Jag kommer alltid att älska dig. Du kommer alltid att vara min bästa vän, trots att du svek mig mer än vad ord kan beskriva.
Jag önskar verkligen att du såg mig, att du tog dig de få sekunderna att se upp mot sovrummet den dagen du och din fru, föredetta jag vet, hämtade dina saker. Du trodde inte jag var där. Du trodde inte att jag såg er. Du trodde jag var lycklig någon annanstans. Men jag stod där, jag såg på medan ni tömde förrådet. Jag såg när ni skålade med varsin öl över att det var över.
Jag är dock lycklig, jag är så jäkla lycklig att du valde att inte visa världen, min värld, din kärlek för henne. För du lämnade min värld, jag levde åtta månader efter dig i den byn. Men du tog henne med dig, du släppte in henne i vårt hem. Som jag inte behöll. Såg våra tapeter bli övertapetserade av någon annan. Såg hur nya gardiner blev upphängda där våra hände. Jag kommer alltid att älska dig. Du kommer alltid att vara min bästa vän, trots att du svek mig mer än vad ord kan beskriva.
Att se tillbaka och leva nu.
Att jag så vackert med ord kunde beskriva sättet du berörde mig på. Våran allra första stund tillsammans. Jag minns inte ens våran sista. Jag minns bara min sista dag i våran lägenhet. Jag minns paniken som uppstod, jag minns min familj. Jag minns den dagen du tog med dig henne, din fru, för att hämta dina saker. Saker från platsen som var vår.
Jag har dig fortfarande, du är min på sätt och vis igen. Men du kommer aldrig att veta, du kommer aldrig att förstå hur mycket du krossade mig. Du kommer aldrig att veta att det tog mig åtta månader att plocka upp mig från botten. Du kommer aldrig att veta att den dagen du fanns igen, så var jag lyckligast. Jag minns det första smset efter att du lämnade mig. Jag minns min mammas min när hon såg att det var från dig. Jag minns mina ord, jag minns hennes. Men jag minns även känslan som fyllde mig, som fortfarande fyller mig, över att du fanns igen. Du är min, jag är din. Men vi är bara varandras för varandra. Alla andra tror att vi inte finns, alla andra tror att 8 augusti 2012 så slutade detta. Våran kärlekshistoria. Men den har fortsatt, den kommer alltid att finnas för mig. Alla minnen sedan dess. Alla bråk. Alla tjejer. Din fru. Svek.
Men du kommer alltid vara min på något vis.
Älskade fina du.
